cielobprettyannie

Med mig "indisponibel" efter att ha tittat lite *för* nära på marken i Fristad helgen före så fick Sandra träna själv för Peter Ljungberg denna helg. Och inte var hon ledsen för det inte! Helgen bjöd på absolut strålande väder och själva clinicen var inte långt från stallet heller. För en gångs skull...

Nu är Sandra sådan att hon hellre är ute i god tid än att komma försent och så även denna gång. Mellan stallet och Säve där clinicen skulle hållas är väl ungefär 3 mil och det brukar ta ca 25 minuter att köra, men Sandra tog det säkra före det osäkra och slog till med minst 1 timmes körtid! Skämt åsido, det är bra att vara ute i tid så hästen hinner anpassa sig väl framme. Särskilt om "hästen" är Annie...
Man vet aldrig vad hon reagerar på. Ibland - ingenting, och ibland - ALLT!

Nu var inte jag med på lördagen, men jag förstod på Sandra att passet gav väldigt mycket. Hon har blivit tvungen att byta tränare eftersom vår gamla flyttade till värmen i Frankrike. Och inte tror jag att hon ångrar bytet, då Peters ridsätt verkar passa Annie ypperligt!

Vi hade bestämt att Sandra skulle komma till oss och sova över och jag undrade lite smått vart hon tagit vägen när telefonen ringer. I andra änden hade jag en Sandra som var lite frågande över vart vi egentligen bor? För inte var det så nära Ale Torg?? Eh, nej. Om man vänder så kommer man närmare vårt hus. :) Sandra tog Jordfallsbron och svängde sedan norrut. Precis som hon brukar köra när hon ska till oss. Bara det att hon inte brukar köra över Jordfallsbron... Nåväl, ingen skada skedd utan hon snärjde in sig lite lagom bland husen uppe på torget innan hon styrde näsan söderut och hem till oss.

Efter en trevlig kväll med pizza så blev det morgon och den här gången skulle jag åka med och titta. Jag hade inte träffat Annie på en vecka sedan jag föll av så jag var otroligt glad att kunna träffa henne nästan på hemmaplan! Det tog oss knappt 10 minuter att åka till stallet och väl framme så skulle Annie göras iordning och colan öppnas. Precis så som sig bör!

Peter kör med 2 deltagare/gång och de rider en timme. Riktigt bra för både människa och häst. Nu hinner man hämta andan mellan varven när Peter ägnar sig åt den andra. En halvtimme själv är fruktansvärt intensivt! Båda sätten har för- och nackdelar, men det var väldigt skönt att låta hästen (och ryttaren!) få några minuter här och där när det var såpass varmt som det var.



Man kunde undra vad den gode Peter hade sysslat med kvällen före. Rykten sa att det varit födelsedagskalas i granngården och det hade blivit lite sent för honom och när man såg glasögonen han valt för dagen så är åtminstone jag benägen att hålla med!  
I vilket fall som helst, så är inte Peter den som är den, och även denna dag satt han upp på vår lilla tjej. Sandra sa att Annie blev så mycket "skarpare" efter att Peter suttit på en stund. INte så konstigt. Mannen rider ju hästar hela dagarna till skillnad från Sandra som rider på "halvtid".


"Hörrududu.. Tänker du åka runt länge till med de där glasögonen?! Man kan ju få psykiska besvär för mindre!!!"

Den här söndagen så behövde Sandra träna mycket på spinn och stopp. Annie brukar lära in väldigt bra, men när hon sedan tränar något annat så "glömmer" hon det andra hon redan *borde* kunna. Så nog är hon ett litet åbäke. ;-)


"Tjohoo!! Jag kan, jag kan, jag kan!!! Och inte snubbalde jag heller! YES!"

Nu är inte Annie den som är den. Även om hon faktsikt förstår vad man vill och faktiskt KAN det man vill, så "glömmer" hon när det passar henne. Det finns ju såååå mycket att kika på! Grinden är trevlig. Andra hästar är trevliga. T.o.m Peter kan vara trevlig, och då kommer hon i olag och det blir pannkaka av alltihop.
Det här ville Peter råda bot på genom att lära Annie att man ska ha *respekt* för den som sitter uppepå. Så upp på ryggen ännu en gång. Annie gjorde väl något halvhjärtat försök till att spinna, varpå Peter tryckte till henne lite extra och VIPS höll han nästan på att fara i backen!!


"Du! Lägg AV med det DÄR!! Annars ska jag nog giva dig på moppo!"

Bevisligen är Annie en liten tjej med rejält humör när hon anser sig bli orättvist behandlad. Eller oxå är det bara bristen på respekt för sin ryttare som visade sig denna gång.. FORT gick det och som tur var så var Peter hyfsat med och fick tag i hornet på sadeln. Han påstod att det var väldigt länge sedan han var SÅ nära på att ta sig en närmare titt på paddocksanden. Och vi är fullkomligt nöjda med att en har fallit av Annie och brutit något. Det känns som att det är alldeles tillräckligt.

Sandra var snart upp igen och nu bad Peter båda ryttarna spinna samtidigt. Det såg verkligen ut som 2 propellrar! Och jag kunde inte motstå att ta kort..



Och strax därpå bad han båda att stanna..



Naturligtvis inte lika häftigt på kort som det var i verkligheten. Resten av dagen gick mest åt till att träna på stoppen. Och det stoppades.. Och stoppades... Och Annie fick lite respekt för piloten på ryggen, men det krävs mycket mer träning.
Det bästa kortet, där stoppet ser hyfsat ut blev naturligtvis suddigt. De övriga är inte... så bra.. Antingen ser hästen korkad ut eller så ser ryttaren ut som ett streck! Det är svårt att stoppa då det krävs lite tyngd och när man som Sandra inte väger 100 kg så blir det inte direkt lättare!


Suddigt kort, men det var ändå det bästa kortet. ;-)

Jag tycker både Sandra och Annie var jätteduktiga under söndagen. De kämpade på trots att det var väldigt varmt. Som tur var så hade stallet en skön dusch för Annie. Eller nja. Annie tycker duschar är *totalt* onödiga! Man blir ju BLÖT! Konstigt nog så gillar hon duschen efteråt. Hon ser ut som hon tycker det är skönt när hon väl är blöt. :-) Knasfia!

Det var inte utan att jag blev otroligt ridsugen. Förutom Sandra och Annie så fanns där ett flertal andra duktiga ryttare och hästar. I synnerhet en var lite lustig. DEt var en söt liten arab som drog upp *kopiösa* mängder med sand när han travade! Jag lovar att ryttaren måste fått en eller annan skopa innanför kläderna.Han skvätte upp på sin egen mage! Helfräsigt! Om det inte var för att vi satt på en bänk inne i paddocken och blev nerskvätta vi med... =D

Sandra har tagit med sig Annie ett par gånger hem till Peter under Maj och Juni, men då har inte jag haft möjlighet att följa med. Träningen går framåt, men kanske inte riktigt så fort som Sandra skulle önska. Trots det tycker jag att deras utveckling har gått i en rasande takt och det är superkul att se dom träna och tävla!

Som kuriosa kan jag berätta att Peter red runt på Annie en stund innan han bara utbrister att hon minsann inte är någon amatörhäst! Det här är en Openhäst! Nu fick Sandra skärpa sig! *haha* För er som inte är så hemma inom reiningen. Man rider som amatör om man bara rider egen häst. Alla tränare och proffsen överhuvudtaget, rider i Openklasserna som är de högsta klasserna. Och det finns en mängd klasser upp dit. Rena djungeln...
När Peter var klar och stannade Annie, satt han av och bara backar medan han säger; "Det är en FANTASTISK häst!!" på sin härliga gotländska!
Det är väldigt roligt att få höra en såpass erkänd och duktig tränare säga något sådant om ens häst. Vi alla tycker ju att våra egna är bäst. Så är det ju, men att någon annan oxå säger det, det värmer i lilla hjärtat... <3