Vinterhage och födelsedag...

6 November fyllde jag år och det var min dag att sköta om vår lilla tjej. Egentligen var det en ganska så händelselös dag, men att se Annie piggar alltid upp och denna dag var då inget undantag. Hon går ju inte ute i stora fina sommarhegen längre till hennes eget förtret. Inte kan hon förstå heller varför man inte kan få gå där med allt gräs (eh, ja... Det där med "allt gräs" kan ju alltid diskuteras, men i jämförelse med vinterhagen så... =D) istället för här uppe i den torra, platta, trista och framförallt *gräslösa* vinterhagen! Här finns ju bara några trädbitar som man kan gnaga på och till råga på eländet så anser syrran, Betti, att minst hälften är hennes! Ja, till och med en ening mer eftersom hon anser sig vara "storasyster". Tydligen viktigt det där? Att hon skulle vara så "stor"? Pyttsan! Annie-Pannie tycker att trädbitarna är hennes så Betti och hon står där på samma lilla fläck och gnager på samma lilla bit av trädet. Resten av hagen.. Tja, den ligger där och bara väntar på att något ska hända. Hmmm.. Fast jag betvivlar starkt på att en hage väntar på något... *haha*
Ibland "vinner" Annie och det gör hon när hon talar om för Betti på skarpen att hon minsann inte är så liten. Hon är faktiskt *moster* till sagda storasyster. Och lite rättigheter ska väl en moster ha?!


Ja?! vad vill ni? Jag vill oxå gnaga på trädet. Så det så... Nehej, ska jag låta storasyrran alltid få som hon vill? Vaddå att jag bara är 3? Det var ett fasligt tjat om min ålder.

Normalt sett är tjejerna väldigt goda vänner och de står alltid ihop, men småkivas gör väl alla syskon? Dessa båda flickor är dessutom så lika så att det är tur att de har olika täcken så man inte tar fel när man ska hämta "sin" häst. Jag har själv tagit fel en gång i somras. De stod båda inne i en skogsdunge och jag satte på grimman på "Annie" och gick ur dungen när jag råkade kika ner på pållens ben och såg att det vita frambenet som Annie har, eh.. Satt på fel sida... Oops! Fel häst! Undrar vad Bettis matte, Malin, skulle sagt om jag kom in med hennes häst och lagt på sadeln? *hihi* Nu upptäckte jag mitt misstag så Betti fick gå tillbaka in i sin dunge (hon undrade garanterat varför jag prompt skulle släpa ut henne från början.) och den riktiga Annie med sitt vita ben på rätt ställe fick följa med in.

Vinterhagen som Annie får vara i denna vintern är jättefin tycker jag. Hennes förra sluttade lite mycket, men denna är både platt och så har hon sin kompis/syrra/bästis, Betti. Det finns en liten höjd de kan gå upp på för att kika ut över landskapet och det finns lite små delar av träd de kan gnaga på. Det finns plats att busa och springa lite på. Jag har nog sett hur de kan fara runt... Marodörerna kallade Ulf dom i förra veckan. =D Lite smårispor på täcken och ben får man ta när man vet att hästarna mår bra psykiskt.


Här står tjejerna i varsin ända av hagen och kikar neråt stall och ridhus.

Nu väntar vi bara på att snön ska falla så att marken inte är så hård för små hästaben. =D

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0