cielobprettyannie

När Sandra sålde sin gamla häst så följde den sadeln med vilket ställde oss utan sadel när Annie kom. Nu har vi ju sådan tur så att det i vårt stall finns flera som rider just western och det hänger några sadlar där som vi kunde prova på Annie. Den som visade sig vara bäst för henne var naturligtvis den sadel som användes nästan mest. Vi fick gärna låna den, men vi fick ha lite koll så inte ägaren skulle ha den själv just när vi red. Lite meckigt blev det, så det var lite bråttom att få tag i en egen så snart som möjligt.
Efter lite sökande fann Sandra den "perfekta" sadeln. Uppe i Umeå... (Om jag inte minns helt tokigt!) Sadeln köptes via telefon och fick komma ner till oss med buss. Och det visade sig att den passade perfekt! NOT... Den var lite för stor, men vi hoppades på att Annie skulle växa i den. Och växa, det gjorde hon ju. På alla håll (utom möjligen på höjden), men växte i sadeln gjorde hon INTE. *suck*
Efter mycket om och men så blev situationen ohållbar och det blev ganska akut att finna en annan sadel. Denna gång fanns den i Göteborgs-trakten! Underbart! Därmed kunde Annie tas med för provridning. Sadeln var bra så den fick åka med hem och den gamla sadeln hittade ganska så raskt en ny ägare. Det blev en lite bredare häst som ska bära den gamla, jättesköna och fina sadeln...

Nya sadeln var även den ljus och jätteskön att sitta i, även om den gamla var snäppet skönare. ;-) Däremot blev jag lite överraskad första gången jag skulle få upp den på Annies rygg! Den var ju grymt tung mot den andra. Missförstå mig rätt. En westernsadel är *alltid* tung, men denna är väldigt tung! Som tur är så är ju Annie av det "lite mindre slaget". =D





Sådärja, lilla hästen är utrustad inför ännu en tur.